KerstinB
Mitglied
Beiträge: 2484
|
Erstellt: 24.11.12, 19:20 Betreff: Re: Mando Diao - Yeah Yeah Yeah |
|
|
dieses lied läuft z.zt. bei mir in dauerschleife, was für ein klang, ich liebe xylophon
INFRUSET
Gustaf Fröding/©Dixgård/Norén/Olsson 2012 Universal
Skarp som nordanstormen,
allas kamp mot alla
kyler genom märgen
och gör hjärtan kalla.
Det som lövomrankat
lyste varmt i solen
liknar snart en boning
på en ö vid polen.
Men ännu därinne
milda känslor bygga,
sitta där och sörja,
lutande och skygga.
Stundom de med möda
kylans fjättrar skaka,
vilja ut, men stappla
frysande tillbaka.
Kampens bistra frostvind
isar allt det varma,
alltför kallt är livet
för de veka arma.
Längre lider vintern,
kortare blir dagen,
mörkare blir mörkret,
blekare bli dragen.
Tills de milda känslor
alla ligga döde
i sitt hem vid polen
tigande och öde.
Om en fångstman kommer
vindvräkt över haven,
mötes han av ingen
i den tysta graven.
Eingefroren
Scharf wie der Nordsturm
Ein Kampf alle gegen alle
Die kälte geht bis ins Mark
Und beschert Herzen kalte
Wie die Blätterranke
Glänzte in der Sonne warm und wohl
Wie einst in einer Wohnung
Auf einer Insel am Pol
Aber noch darinnen
Wärmeempfinden bewahrt und treu
Dort sitzend und träumend
gebeugt und scheu
Manchmal sie mit Mühe rütteln
Der Kälte Fesseln ein Stück
Wie diese darüber stolpern
Bleiben eingefroren zurück
Es kämpft der grimmige Eiswind
Es wird Eis, all das Warme
Es ist zu kalt zum Leben
für die schwachen Armen
Noch lange leiden im Winter
Kürzer werden die Tage
Dunkler wird die Dunkelheit
Die Konturen vage
Bis die Gefühle von Wärme
Tot sein werden all
In ihrem Heim beim pol
Stille und Schicksal
Bis ein Fallensteller kommt
Über Ozeane vertragen
Ein Treffen hat er nicht
In dem stillen Grabe
(Josephine, 2012)
Frozen In
Bleak as northern tempest, Life´s relentless striving Bites into the marrow, Chills past all reviving.
Green-inwoven bower Warmed by sun´s caresses Turns to icy shieling In North´s wilderness.
Yet within there shelter Still some thoughts of kindness, Bowed and bashful-seeming, Grieving in their blindness.
Some, their fetters shaking, Hardly have arisen, Breathe the air, then stagger Frozen to their prison.
Rending blasts of winter, Warmth to ice congealing, Leave them for life´s battle Frail and sick past healing. –
Winter comes apace now, Chill days shorter growing: Blacker looms the blackness, Features paler showing, –
Till the thoughts of kindness Some brave hearts had cherished Mid those icy regions Desolate have perished.
Comes the wind-tost whaler Blown upon those islands, Not one soul he meeteth In that grave of silence.
____________________ "Try to get away for good Leaving on a train Find that all that matters to me Blew away with the wind"
|
|